'Abd
El-Rrahman El-SUFI (AZOFI)
[903
- 986]
El-Sufi
, i njohur nė pėrėndim si Azofi, ėshtė njėri nga dy astronomėt
praktik mė tė shquar tė epokės sė mesjetės. El-Sufi ishte astronomi
i par i cili pėrshkruajti "mjegullirėn" nė Andromedė nė
librin e tij tė yllėsisė (Atlasi i Yjeve). Ai titulloi grupin e yjeve
jugor El-Bekal El-Ebjed apo "Yllėsia e Bardhė" mbasi mori
informacionet nga udhėtarėt Arab nga arqipelagu Malajė. Tani neve e
njohim kėtė grup yjesh si Nubekula Kryesore ( Reja e madhe Magelanike).
El-Sufi
pėrgadiste hartat e qiejve nga observatoriumi i tij personal dhe me
kujdesi vendoste magnitudat e tyre. Libri i tij "Kitab el-Kavatib el-Thabit
el-Musavar" ishte kryevepėr nė asrtonominė yjore.Gjindet nė
origjinal nė gjuhėn arabe si dhe pėrkthim nė gjuhėn franceza tė pėrkthyer
nga Schjellepur. Kitab el-Kavatib konsiderohet me rėndėsi gjithashtu
edhe tani pėr studimin e lėvizjeve tė pėrshtatshme dhe variablės
me period tė gjat. Nė librin gjithashtu pėrfshin Theta Eridani njėri
nga trembėdhjetė yjet mė tė shėndritshėm tė njohur nė atė kohė.
Ulug Begu, mė 1437 zbuloi atė tė jetėnga e para magnitudė nė librin
e tij tė yjeve fikse. Edmond Halej gjatė udhėtimit tė tij pėr nė St.
Helena nė fillim tė shekullit tetėmbėdhjetė e pa atė si yll tė
magnitudės sė tretė.
El-Sufi
thekson se ngjyra e Sirmsit (alpha canes majoris) nuk ndryshon qė edhe ėshtė
konfirmuar nga vėzhgimet e mėvonshme. Ēuditėrishtė, Seneka raporton
se e ka par atė tė kuqe nė Romė, Ptolomey nė Aleksandri tė kuqėrremtė,
dhe Schmidt (1841) nė Athinė e vrejti atė tė bardhė qė mbas
disa ditėshta gjej tė verdhė. Parashikohet qė kėto kontradikta tė
jenė si pasoj e ndryshimit tė kohės nė vende tė ndryshme. El-Sufi vėrejti
ngjyrėn e Algolit, Beta Perseit tė jetė e kuqėrremtė.
Beer
dhe Madler nė veprėn e tyre tė famshme Der Mond (1837) pėrmėndin njė
veēori sopėrfaqėsore tė Hėnės nė mbėshtetje tė El-Sufit. Ėshtė
njė rreth vigan 26 mile nė diametėr nė seksionin nėntė tė hartės
lunare (hartės sė hėnės). Influenca e El-Sufit nė astronomi ishte e
konsiderueshme. Raportohet qė Sulltani Bavajh, Sherif-el-Devleh, u bė i
interesuar nė astronomipėr shkak tė influencės sė El-Sufit.